Förklimakterie, klimakterie och menopaus

Klimakteriets faser

Klimakteriet är en naturlig fas i alla kvinnors liv. För många kvinnor kan det bli en väldigt besvärlig tid, en berg och dalbana,  med stor påverkan både fysiskt och psykiskt. Med mer kunskap och adekvat hjälp kan kvinnor dock gå igenom denna fas betydligt lättare!

I övergångsfasen svänger nivåerna av de kvinnliga hormonerna i kroppen vilket kan leda till en obalans mellan östrogen och progesteron (gulkroppshormon). Först minskar produktionen av progesteron och sedan även produktionen av östrogen. Till slut ställer hormonerna in sig på en lägre nivå än förut. Både obalansen och hormonbrister i sig kan leda till besvär, men det är individuellt hur länge besvären varar. Hos tio procent av kvinnorna varar besvären i över tio år och kan fortsätta även efter menopausen. När det har gått ett helt år utan blödningar kan man säga att kvinnan är i menopaus.

Det är en gradvis förändring och inte helt okomplicerat att dela in det i olika stadier då de olika stadierna går i varandra. Trots detta kan det vara värdefullt att försöka dela upp det i stadier för att lättare kunna beskriva vad som händer och ge rätt råd och behandling.

Här har vi valt att dela in det i 3 stadier och valt att kalla det förklimakterie, klimakteriet och menopaus då det är vår uppfattningen att de är de benämningar kvinnor använder mest. 

Förklimakteriet

Förklimakteriet är första tiden som egentligen är innan själva klimakteriet och kan börja redan i 35-45 års ålder. Även om du inte då är i själva klimakteriet påverkar små hormonella förändringar kroppen och ditt mående. Du är fortfarande fertil och blödningarna är ofta regelbundna, men de kan också vara oregelbundna. Du kan uppleva symtom som bl.a. blödningsrubbningar (ofta kortare menscykler eller premenstruella blödningar) sömnsvårigheter, förändring i ditt psykiska mående (ofta tilltagande PMS besvär), ledbesvär och urinvägsbesvär. En del får även svettningar och vallningar perioden innan mens. En orsak till besvären i förklimakteriet är att det finns en högre andel av östrogen jämfört med progesteron än tidigare, på grund av att nivån av progesteron har sjunkit.  Men det kan också vara en lägre östrogen nivå jämfört med tidigare. 

Graden av vissa besvär kan dock påverkas av vår livsstil och vad vi äter. Oavsett om du har besvär eller inte är det i denna fas dags att fokusera mer på dig själv och dina egna behov och intressen (om du inte gjort det redan tidigare) och inte alltid sätta barn, familj och karriär i första hand. Detta är ett ”tillfälle” för dig att reflektera över ditt mående och din livsstil för att må så bra som möjligt i klimakteriet och hålla dig frisk upp i åren. 

Du kan göra mycket själv för att minska risken för svåra problem under dina år i klimakteriet genom att optimera sömnen, minska stress, näringsrik kost och lagom med fysisk aktivitet. Det är också dags att sluta röka för den som gör det då rökare kan få förvärrade symptom. Ibland har hormonbehandling ett stort värde i denna fas! 

Klimakteriet

När även östrogenproduktionen börjar svikta ordentligt kommer de klassiska klimakteriebesvären som t.ex. värmevallningar, svettningar och sömnlöshet oberoende av menscykeln, det vill säga inte enbart efter ägglossning fram till mens. Även om en del kvinnor kan ha regelbunden mens hela vägen fram till menopaus så får de flesta kvinnor oregelbunden mens. Det beror på att utmognaden av ägg inte sker regelbundet längre. Ibland mognar äggen men själva ägglossningen uteblir. Blödningarna kan vara längre och kraftigare för att sedan upphöra men det är heller inte ovanligt med mellanblödningar. Här får man vara vaksam på att långvariga och kraftiga blödningar kan leda till järnbrist med trötthet och orkeslöshet som följd. Premenstruella spänningar med huvudvärk, ömma bröst och vätskeansamling i kroppen förekommer också liksom och humörsvängningar. En del upplever som att de inte känner igen sig som sitt “gamla vanliga jag” längre. Det är dock viktigt att inte tro att allt beror på klimakteriet utan det kan även vara andra orsaker som ger liknande besvär till exempel sköldkörtelproblem och om man har rikliga, oregelbundna eller långvarig blödningar bör man undersökas för att utesluta andra orsaker och få hjälp att reglera blödningarna så att de blir mer hanterbara. 

Har du i denna fas besvär som du inte lyckas kupera med god sömn, näringsrik kost och motion ska du alla gånger söka vård för att få hjälp med hormonell behandling. Även här är det viktigt att fokusera mer på dig själv och dina egna behov och intressen, istället för barn, familj och karriär. Reflektera över ditt mående och din livsstil och se vad du kan göra. En del har dock så kraftiga besvär och sömnlösa nätter på grund av svettningar och vallningar att det är nödvändigt att ta hjälp av hormonell behandling för att ens komma på rätt bana och orka göra de rätta livsstils valen med bra kost, och motion. 

Vanliga klimakteriebesvär Värmevallningar och svettningar. En typisk värmevallning kommer plötsligt och börjar med rodnad samt en intensiv varm känsla i övre delen av bröstet som sprider sig upp mot halsen till ansiktet och ut i armarna och åtföljs av en ibland kraftig svettning samt även ibland hjärtklappning. Durationen kan vara mellan några sekunder och flera minuter. Symtomen kan komma både nattetid och dagtid. En del kvinnor upplever dock bara att kroppens termostat är ur balans.  Det psykiska måendet kan förändras och försämras. Symtom som oro, humörsvängningar, irritabilitet, nedsatt initiativförmåga och ork, nedstämdhet, sämre minne och fokus är vanliga besvär. Sömnsvårigheter orsakat av nattliga vallningar eller utan annan förklarlig orsak är ett mycket vanligt symtom som ibland leder till många andra problem i vardagen bland annat trötthet, minnesproblem, nedstämdhet och sämre koncentration.  Nedsatt sexlust och sämre förmåga att bli upphetsad är vanliga symtom. Det kan ha flera orsaker med ibland kan det bero på nedsatt produktion av hormoner. Men detta är oftast ett komplext multifaktoriellt problem.  Ledsmärtor och stelhet kan förekomma. Problemen kan uppstå i alla leder i kroppen men vanligast är knä, höft, händer/fingrar och rygg. Försämrad metabolism trots att du upplever oförändrad kost och motion är vanligt. Det uttrycker sig ofta som oförklarlig viktuppgång med svårighet att gå ner igen. Viktuppgången brukar vara generell men ofta mer koncentrerad runt magregionen. Med ökad fysisk aktivitet och fokus på att inte förlora muskelmassa kan denna viktuppgång motverkas. Hud- och hår förändringar kan förekomma, ofta med upplevelse av torr och åldrande hud och förändring av håret i form av tunnare och mer sprött hår. Oönskad behåring i ansiktet blir också vanligare.  Torrhet i underlivet och smärta vid samlag. Urinvägsbesvär med sveda vid vattenkastning eller svårighet att hålla tätt samt upprepade urinvägsinfektioner. Både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens ökar.

Menopaus

När det har gått ett helt år utan spontana blödningar kan man säga att kvinnan är i menopaus. Medelåldern för menopaus är 51-52 år. En del kvinnor har kvar sina besvär från klimakteriet men det kan också börja stabilisera sig här med mindre symptom och den kvinna som haft behandling kan börja minska sin behandling. Hur länge en kvinna har besvär är mycket individuellt. En del kvinnor upplever att de har nytta av behandlingen långt upp i åren.  

Tidig menopaus

Om du slutar menstruera före 45 års ålder kan det vara så att du kommit in i klimakteriet tidigt och fått en tidig menopaus. Du är blödningsfri och kan uppleva typiska klimakterie besvär som bland annat svettningar och värmevallningar, sömnbesvär, psykiska besvär och nedsatt sexlust. Du behöver då kontakt med en specialist inom gynekologi för bedömning och utredning, sannolikt erbjuds du behandling med hormoner åtminstone till förväntad menopausålder (ca 51 år) även om du är besvärsfri. Annars ser man tyvärr en ökad risk för utveckling av benskörhet och frakturer, demenssjukdom och hjärt- kärlsjukdom.

Prematur menopaus

En del kvinnor kan komma i klimakteriet och menopaus redan före 40 års ålder. Tillståndet kallas POI (prematur ovariell insufficiens), tidigt klimakterium eller tidig menopaus. Utebliven mens ska utredas av specialist med ultraljud och bekräftas med minst 2 (vid olika tillfällen) förhöjda FSH värden i blodet ska leda misstanken till detta. Givetvis måste andra orsaker som hyperprolaktinemi och sköldkörtelrubbning uteslutas.  POI drabbar cirka 1/1000 kvinnor före 30 års ålder och 1-2/100 före 40 års ålder. Orsaken kan vara genetisk (kromosomrubbning), kirurgisk efter olika operationer, cellgiftsbehandling/strålning vid cancerbehandling eller autoimmuna sjukdomar. Symtomen är detsamma som vid naturligt klimakterie och hormonbehandlingen till förväntad menopausålder (ca 51 år) är viktig för att undvika ökad risk för benskörhet, hjärt- kärlsjukdom och demenssjukdom. I de fall det är en autoimmun orsak hoppas vi inom funktionsmedicin att vi kan hjälpa till då vi arbetar mycket med att reversera  autoimmuna sjukdomar.