Bröstcancer

Har du drabbats av bröstcancer? Du är inte ensam. Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor i världen. En kvinnas livstidsexponering för östrogen anses vara en riskfaktor (dvs tidig mensdebut, sen ingång i klimakteriet, inga eller få graviditeter, exponering för vissa p-piller kontinuerligt under lång tid och viss typ av hormonbehandling som ges till kvinnor efter klimakteriet). Även rökning, alkohol, övervikt, stillasittande har i studier visat sig vara associerat med ökad risk. Hur hänger allt detta ihop? Östrogen bildas i kroppen från androgener (testosteron) med hjälp av enzymet aromatas. Vad är det som stimulerar aromatas? Jo en viktig faktor är Prostaglandin E2 (PGE2), ett potent hormonliknande ämne som tillverkas huvudsakligen från araknoidonsyra (en fleromättad fettsyra av Omega 6 variant, den vi får i oss bland annat via processad snabbmat). En huvudsaklig funktion för prostaglandier är att orsaka inflammation. Så utvecklandet av cancer skulle alltså kunna betraktas som en inflammatorisk process där vävnad skadas av inflammationen, vilket leder till invasion av stamceller, vilka i sin tur kan påverkas av epigenetiska faktorer och omvandlas till cancerceller.  Och vad är då epigenetiska faktorer? Jo, det är livsstilssfaktorer (dvs vad du äter, dricker, om du rör på dig, om du är överviktiga, hur stressad du är, gifter som du exponeras för ex rökning och alkohol) som styr vilka gener som slår på och av i dina celler. Man brukar beskriva det som att ’’dina gener laddar vapnet, men omgivningsfaktorer drar i avtryckaren’’. Det innebär också att om du ändrar dina livsstilsfaktorer, och därmed minskar din inflammation i kroppen skulle du potentiellt kunna ändra omgivningen och signalerna till cancercellerna så att de inte längre stimuleras att växa till. Inom funktionsmedicin arbetar vi med att söka bakomliggande orsaker till symptom/sjukdomar. En viktig triggande komponent för en rad sjukdomsprocesser är just inflammation. En behandlingsstrategi för att förhindra återfall i bröstcancer skulle därför vara att minska inflammation i kroppen och hitta vad som i just ditt fall är den/de triggande faktorerna till din sjukdom.

Traditionellt har målet varit att hitta bröstcancer i så tidigt skede som möjligt för att kunna behandla framgångsrikt och få bort hela tumören. Om det inte går att med operation få bort hela tumören så försökte man med cellgifter/strålning få tumören att gå i apoptos, dvs egen programmerad självdöd, på bekostnad av att även en hel del normala, icke-cancer celler dör. En framtida behandlingsstrategi skulle kunna vara att transformera cancerceller till normala celler utan att ta död på dem genom att förändra mikroomgivningen för tumören. Strategier för detta; 1) svälta tumören genom att inte tillföra socker (spännande forskning om fasta och ketogen kost pågår), 2) minska inflammation i kroppen, 3) förbättra cellernas energiförsörjning genom att stötta mitokondrierna (cellernas kraftstationer), 4) hålla östrogen på en bra nivå och stötta kroppens nedbrytning av östrogen via lever och tarmen, 5) minska exponering för gifter som skulle kunna ha hormonstörande effekter (binda till östrogen receptorer runt om i kroppen).

1. Cancer Genome Atlas Network. Comprehensive molecular portraits of human breast tumours. Nature. 2012;490:61-70.
2. Lakhani SR. WHO Classification of Tumours of the Breast. Lyon: International Agency for Research on Cancer; 2014
3. Banerji S, et al. Sequence analysis of mutations and translocations across breast cancer subtypes. Nature. 2012;486(7403):405-9
4. Zhang F, et al. Equine estrogen metabolite 4-hydroxyequilenin induces DNA damage in the rat mammary tissues: formation of single-strand breaks, apurinic sites, stable adducts, and oxidized bases. Chem Res Toxicol. 2001;14:1654-9.
5. Beaber EF et al. Recent oral contraceptive use by formulation and breast cancer risk among women 20–49 years of age. Cancer research. 2014;74:4078-4089.
6. Engel CL., et al. Work and Female Breast Cancer: The State of the Evidence, 2002-2017. New Solut. 2018;28:55-78.
7. Keating NL, Pace LE. Breast Cancer Screening in 2018: Time for Shared Decision Making. JAMA. 2018;319:1814-1815.
8. Huang J, Plass C, Gerhauser C. Cancer chemoprevention by targeting the epigenome. Curr Drug Targets. 2011;12:1925-56.
9. Zhang X, Yee D: Tyrosine kinase signalling in breast cancer: Insulin-like growth factors and their receptors in breast cancer. Breast Cancer Res 2000;2:170-175.
10. Goodwin PJ., et al. Fasting insulin and outcome in early-stage breast cancer: Results of a prospective cohort study. J Clin Oncol 2002;20:42-51.
11. Aceves C, Anguiano B, Delgado G. Is iodine a gatekeeper of the integrity of the mammary gland? J Mammary Gland Biol Neoplasia. 2005;10:189-96.
12. Teas J., et al. Dietary seaweed modifies estrogen and phytoestrogen metabolism in healthy postmenopausal women. J Nutr. 2009 May;139:939-44. Epub 2009 Mar 25.
13. Gartner R, Rank P, Ander B. The role of iodine and delta-iodolactone in growth and apoptosis of malignant thyroid epithelial cells and breast cancer cells. HORMONES 2010, 9:60-66
14. Majerus PM, Courtois PA Susceptibility of Candida albicans to peroxidase-catalyzed oxidation products of thiocyanate, iodide and bromide J Biol Buccale. 1992;20:241-5.
15. Stoddard FR 2nd., et al. Iodine alters gene expression in the MCF7 breast cancer cell line: evidence for an anti-estrogen effect of iodine. Int J Med Sci. 2008;5:189-96.
16. Borissova AM, et al. The effect of vitamin D3 on insulin secretion and peripheral sensitivity in type 2 diabetic patients. Int J Clin Pract. 2003;57:258-261.
17. Chiu KA, et al Hypovitaminosis D is associated with insulin resistance and beta-cell dysfunction. Am J Clin Nutr 2004;79:820-108.
18. Pittas AG, Lau J Hu FB et al The role of vitamin D and calcium in type 2 diabetes. A systematic review and meta-analysis. J Clin Endocrinol Metab. 2007;92:2027-2029
19. Grant WB. An ecologic study of dietary and solar ultraviolet-B links to breast carcinoma mortality rates. Cancer. 2002;94:272-81.
20. Grant WB. Epidemiology of disease risks in relation to vitamin D insufficiency. Prog Biophys Mol Biol. 2006;92:65-79. Epub 2006 Feb 28.
21. Mohr SB, Garland DV, Gorham ED, Grant WE, Garland FC. Relationship between low ultraviolet B irradiance and higher breast cancer risk in 107 countries. Breast J 2008;14:255-60.
22. Chlebowski RT. Et al; Women’s Health Initiative Investigators. Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of breast cancer. J Natl Cancer Inst. 2008;100:1581-91. Epub 2008 Nov 11.
23. Plottel CS, Blaser MJ. Microbiome and Malignancy. Cell host & microbe. 2011;10:324-335.
24. Dabek M., et al. Distribution of beta-glucosidase and beta-glucuronidase activity and of beta-glucuronidase gene gus in human colonic bacteria. FEMS Microbiol Ecol. 2008;66:487-95.
25. 3.Gadelle D, Raibaud P, Sacquet E. beta-Glucuronidase activities of intestinal bacteria determined both in vitro and in vivo in gnotobiotic rats. Appl Environ Microbiol. 1985;49(3):682-5.
26. 4.Gloux K., et al. A metagenomics β-glucuronidase uncovers a core adaptive function of the human intestinal microbiome. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011;108 Suppl 1:4539-46.
27. McBain AJ, Macfarlane GT. Ecological and physiological studies on large intestinal bacteria in relation to production of hydrolytic and reductive enzymes involved in formation of genotoxic metabolites. J Med Microbiol. 1998.
28. Tamim HM., et al. Risk of breast cancer in relation to antibiotic use. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2008;17:144-50.
29. Kilkkinen A et al. Antibiotic use predicts an increased risk of  cancer. Int J Cancer. 2008;123:2152-5.
30. Gustafsson JA. Estrogen receptor beta–a new dimension in estrogen mechanism of action. J Endocrinol. 1999;163:379-83.
31. Matthews and Gustaffson, Estrogen signaling: a subtle balance between ER alpha and ER beta. Mol Interv. 2003;3:281-92.
32. Shaaban AM., et al. Declining estrogen receptor-beta expression defines malignant progression of human breast neoplasia. Am J Surg Pathol. 2003;27:1502-12.
33. Mense SM., et al. Phytoestrogens and Breast Cancer Prevention: Possilbe Mechanisms of Action. Environ Health Perspect. 2008; 116: 426-433.
34. McCarty MF. Isoflavones made simple -genistein’s agonist activity for the beta-type estrogen receptor mediates their health benefits. Med Hypotheses. 2006;66:1093-114. Epub 2006 Mar 2.
35. West J., et al. Multifocal breast cancer in young women with prolonged contact between their breasts and their cellular phones.Case Reports in Medicine. 2013; Article ID 354682.
36. Cos S., et al. Melatonin as a selective estrogen enzyme modulator. Curr Cancer Drug Targets. 2008 Dec;8(8):691-702. Review.
37. Sanchez-Barcelo EJ, Mediavilla MD, Alonso-Gonzalez C, Reiter RJ. Melatonin uses in oncology: breast cancer prevention and reduction of the side effects of chemotherapy and radiation. Expert Opin Investig Drugs. 2012 Jun;21(6):819-31. doi: 10.1517/13543784.2012.681045. Epub 2012 Apr 16. Review.
38. Personal Care Products Archives -Breast Cancer Prevention Partners (BCPP). Breast Cancer Prevention Partners (BCPP). 2017. Available at: https://www.bcpp.org/resource_topic/personal-care-products/.
39. Dorgan JF et al. Relation of prediagnostic serum estrogen and androgen levels to breast cancer risk. Cancer Epidemiol BiomarkersPrev. 1996. Jul;5(7):533-9.
40. Wang Y., et al.The red wine polyphenol resveratrol displays bilevel inhibition on aromatase in breast cancer cells. Toxicol Sci. 2006 Jul;92:71-7. Epub 2006 Apr 11.
41. Robb EL, Stuart JA. Resveratrol interacts with estrogen receptor-β to inhibit cell replicative growth and enhance stress resistance by upregulating mitochondrial superoxide dismutase. Free Radic Biol Med. 2011 Jan 6. [Epub ahead of print]
42. E.L. Cavalieri, E.G. Rogan / Journal of Steroid Biochemistry & Molecular Biology 125 (2011) 169–180
43. Alcohol and Cancer Risk. National Cancer Institute. 2017. Available at: https://www.cancer.gov/about-cancer/causes-prevention/risk/alcohol/alcohol-fact-sheet. Accessed April 3, 2017.
44. Hong J et al. Alcohol consumption, obesity, estrogen treatment and breast cancer. Anticancer Res. 2010 Jan;30(1):1-8.
45. Key TJ., et al. for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Circulating sex hormones and breast cancer risk factors in postmenopausal women: reanalysis of 13 studies. British Journal of Cancer. 2011;105(5):709-722.
46. Gill J. The effects of moderate alcohol consumption on female hormone levels and reproductive function. Alcohol and Alcoholism. 2000;35:417-23. (Review)
47. Sarkola T., et al. Acute effect of alcohol on estradiol, estrone, progesterone, prolactin, cortisol, and luteinizing hormone inpremenopausal women. Alcohol Clin Exp Res. 1999;23:976-82.
48. Wedrén S, Rudqvist TR, Granath F, Weiderpass E, Ingelman-Sundberg M, Persson I, Magnusson C. Catechol-O-methyltransferase gene polymorphism and post-menopausal breast cancer risk. Carcinogenesis. 2003 Apr;24(4):681-7.
49. Hamer J, Warner E. Lifestyle modifications for patients with breast cancer to improve prognosis and optimize overall health. CMAJ. 2017 Feb 21;189(7):E268-E274. Review.
50. Physical Activity and Cancer. National Cancer Institute. https://www.cancer.gov/about-cancer/causes-prevention/risk/obesity/physical-activity-fact-sheet. Accessed May 21, 2018.